Röra

Kommentera
Små små tecken på hälsa. Ett städat hem. Uppdragna persienner. Lust att träffa vänner. Mål inför framtiden. Vilja. Lust. Och längtan. Den där längtan efter närhet. Den plågsamma. Som jag ändå kan njuta åtminstone lite av nu. För den är det tydligaste tecknet på att jag mår bättre. Jag har trott att jag är en ensamvarg. Jag har trott att jag är lat. Dömt mig själv. Nu ser jag att jag var sjuk. Och bara friska ögon kan se vidden av det sjuka.

Rörigt va? Känner själv att jag tappar tråden. Men jag tänker att det inte spelar någon roll. Den som förstår, den förstår. Den som läser, den läser. För det är ju så. Det här är min blogg. Min historia. Och om just du har hittat hit. Då är jag tacksam. Ska skriva mer om längtan. Ta hand om dig.