Att ha en egen energikälla

Kommentera
Om en dryg vecka åker jag till Stockholm för att hälsa på en av mina bästa vänner. Jag saknar henne så mycket. Vi är mästare på att bara vara. Vi är mästare på att äta Polly och prata om högt och lågt. När E flyttade tappade jag en del av mitt sammanhang. Jag har aldrig sett någon så lycklig som då när E äntligen kom in på den utbildning hon drömt om så länge. Och jag har aldrig varit så lycklig för någons skull som jag var den dagen. Det var en riktig gråtfest. Precis all oro och separationsångest blåstes bort av den lycka som låg i luften. 
 
E har bott i Stockholm i några år nu. Hon är helt omöjlig att hålla kontakten med. Kanske världens sämsta på att hålla koll på sin telefon. Men jag älskar henne ändå. Och det är magiskt att vi fortfarande är lika bra vänner. Det kan gå månader utan att vi pratar, men det gör inget. Vi är lika nära ändå. E och hennes kille är det enda paret jag känner som jag inte får ångest av att umgås med. Bara en sån sak! Att ha resan till Stockholm inbokad är som att ha en alldeles egen energikälla att dricka ur de dagar livet känns tungt. Ja, förväntningarna på resan är höga. Men det gör inget. För bara hon och jag är där så kommer det att bli bra. Det behövs inget mer. 
 
Tanken med inlägget var verkligen inte att romantisera över en magisk vänskap. Jag tappade bort mig lite. Vad jag egentligen ville skriva var att E är superduktig på att rita. Jag tänkte lura henne att illustrera lite till bloggen. Har lite idéer. Håll tummarna för att hon nappar!