Läkare och fobi

Kommentera

Imorgon ska jag till läkaren. Och jag är så rädd. Helt orimligt rädd. Jag är så rädd att jag tappar precis all logik, allt mod är som bortblåst. Och kvar står en liten liten tjej som hoppas att få överleva. För det är så det känns. Jag är fem år gammal och ska möta döden. Den känslan. 


Min GAD har tillåtit mig att undvika läkaren ett år. Och nu, när jag väljer bort undvikande väljer jag min andra strategi; kontroll. Åh, älskade hatade älskade kontroll! Jag tänker igenom allt. När ska jag gå upp imorgon? Vad ska jag äta till frukost? Vad ska jag dricka? Vilken väg ska jag cykla? Vad ska jag ha på mig? Hur mycket benzo ska jag ta? Osv osv. 

Jag är så kluven till benzo. Jag har några kvar och det är väl vid sådana här tillfällen jag har dem? Jag vet att jag inte skulle våga gå dit utan. Men samtidigt, det är fel sätt att hantera ångesten. Det är undvikande och kontroll. Och sen när det går bra så har det gått bra för att jag tog benzo. Inte för att det inte var farligt. Men samtidigt så ska jag vara snäll mot mig själv. Det är okej. Jag är stark som överhuvudtaget går dit!