Att livet fortsätter rusa

Kommentera
Livet fortsätter rusa på i ett rasande tempo. Jag vet inte hur mycket jag klarar av. Samtidigt är det jag som knuffar på. Alltid så ambivalent. Jag vet inte vad jag har berättat för dig kompis. Men här kommer en sammanfattning av den senaste veckan: 
 
Onsdag: 
- Fick nog av att ha ont och kontaktade vården igen
- Tömde knät på vätska och fick kortison insprutat
- Överlevde min stora skräck
- Vågade be om hjälp
 
Torsdag: 
- Trotsade läkarnas ordinationer och gick på ett viktigt skolrelaterat möte. Ordentligt ont. 
 
Fredag: 
- Avslutade min allra sista praktik. 
 
Lördag: 
- Vågade bråka lite med M.
- Såg Johan Glans föreställning och gjorde min mamma ledsen
 
Måndag: 
- Tillbaka till skolan, full fart
- Psykologen ställde in pga sjukdom. Blä. 
 
Tisdag: 
- Var på sjukhuset hela eftermiddagen för röntgen av rygg och knä. Livrädd men överlevde. 
 
Idag: 
- Påbörjade kortisonkur. Hej ångest!
- Fick ett jobberbjudande som jag har supersvårt att tacka nej till. Men hinner jag? 
- Ska på dejt för första gången på evigheter. Så nervös!
 
Allt bara snurrar nu. Kan man åka på semester från sitt eget huvud?